Knoppa

Hemma förkyld.

Det var säkert i januari sist jag var sjuk så det känns som nåt slags rekord för mig! Inbillar mig att det är för att jag inte ätit mina vitaminer och omega3 som ajg så duktigt gjort sedan ett år snart. Eller så är det bara december man kan inte titta ut genom fönstret utan att bli smittad av någon läskig bacill. Det gör ju detsamma ändå, snorig är jag ändå. Känns skönt att redan vara sjukskriven så man slipper tänka på det i alla fall. Nu när jag är hemma på heltid märker jag hur jobbigt det faktiskt har varit att ständigt gå och oroa sig för hur nästa dag ska se ut, hur ont ska jag ha, hur länge ska jag klara av att stå, varför är alla på mitt jobb cp i huvudet, har jag gjort nåt fel osv sov. Nu slipper jag det o det är SÅ SKÖNT! Känner mig helt klart mer avslappnad än på hur länge som helst. Sover gott om natten, (och om dagarna =))och är mycket mer fokuserad på allt omkring mig. Känns som om jag är med i matchen igen.

De underbara foglossningarna verkar trivas i min kropp o vara här för att stanna. Bara att gilla läget.

I helgen fick jag nån konstig magvärk som var väldigt obehaglig. Hela magen kändes liksom spänd, som träningsvärk fast mer svidande känsla. Höll i sig ett par dagar o flyttade sedan ner till under naveln. I förrgår ringde jag sjukvårds...upplysningen...rådgivningen? o tanten tyckte att jag skulle åka till förlossningen akut! Jag som endast ringt för att kunna ge en orolig M ett lugnande besked blev nu orolig själv. Ringde i alla fall upp danderyd där jag pratade med en mindre hysterisk barnmorska som såklart sa åt mig att stanna hemma o ringa mvc morgonen efter. Skönare att höra.

När jag pratat med gamla stans barnmorska så trodde hon att det kunde vara UVI o tyckte att jag skulle komma dit med ett pinkprov så nu har jag tagit mig dit med en kopp kiss o väntar på att de kanske hör av sig inom ett par dar...Magvärken är så gott som borta.

Jag tror mer på att det är ligament o muskler annat jox som ändrar form därinne i Myrans hus. Myran är ju numera av kalibern 2,3kg o är ca 32cm från hövve till butt! Jäättestor! O så lite plats. Man undrar ju hur mycket större man kan bli samtidigt?

Nu när jag jagat rätt på en billig vagn på blocket så måste mitt fokus riktas åt ett annat håll. Satsar på att hitta en knoppa vagga till Myran att sova i. Spjälsängen vi hämtade från mammas garage hade möglat och var dessutom av en storlek som inte längre säljs så madrass hade vi behövt specialbeställa. Bättre att slänga skiten, som ju faktiskt är sjuttonn år gammal, o köpa ny helt enkelt. O hittar jag en vagga til ett tillfredställande pris så är det ju inte bråttom heller. Har redan klickat hem ett fint polkadot design påslakanset i gult dock till spjälsängen men det kan vänta. Det kommer till användning så småningom.

Har börjat julpynta så smått. Köpt lyskorv till balkong och köksfönster o det blev såå fint! Julstjärnan sitter i fönstret och första julkaramellerna är kokta. Sen sågade M upp ett stort hål i väggen så nu är det lika fint överallt igen ;) Väggen skall förstärkas inifrån med en balk så att våra skåp äntligen kan komma upp på väggen. Utlovat klart på söndag!....hoppas

Ja just det, vi har ätit skalbaggar i veckan! Igår skulle jag, innan vi åkte iväg på föräldrakurs, laga renskav och värma på lite ris som kokts tidigare i veckan. Renskaven var just färdig och jag slevade upp varsin portion ris på ett par tallrikar och skulle just till att ställa in den första i micron när jag ser en svart prick. Tänker att det är väl nåt slags skal, det var dinkelris, men tittar som tur är närmare och ser att det var en skalbagge!!

Erinrar mig om att jag dagen innan sett en likadan, fast levande, på diskbänken och tittar närmare i riset. De liksom ploppar upp framför ögonen på mig och paniken börjar utbryta i pannbenet. Tittar i risburken och där är om möjligt ännu fler per kubikris. Fy faan, vad äckligt, kommer nu på att jag faktiskt ätit av det här o tårarna börjar rinna. Har aldrig reagerat på det här sättet tidigare men har heller aldrig å andra sidan slevat i mig skalbaggeris som om det vore en delikatess. Hur handskas man med det? M kommer ut i köket o börjar titta i påsen med ris som ännu ej är kokt och mycket riktigt kryllar det av små äckliga djur därinne, livs levande. Det var ju bara att börja slänga ALLT som stått i samma skåp och skåpen bredvid. Fy fan, jag var helt säker på att drömma mardrömmar om dem men det slapp jag. Det blev ju ingen middag däremot utan bara att kasta sig iväg till danderyd o försöka koncentrera sig på den lååångsamt praatande barnmorskan.

Hem igen o sanera hela köket. Hittade döda skalbaggar lite här o där. I alla fall en fem stycken. Blä, det kryper överallt fortfarande känns det som.

Riset köpte vi på smaklust, en matfestival som hölls i tanto i somras. Vi köpte två pkt, ett paket redan kokt och uppätet. Plus det halva som vi åt av i vackan. Riset var av märket Labans och är köpt av Laban själv på festivalen.

När jag ringde konsumentsynpunktnumret som fanns på baksidan och förklarade mitt ärende fick jag direktnumret till Laban! Skulle jag fått Findus nr om jag ringde dem tror ni? Skulle inte tro et ;)

Laban lät som en förstående gotländsk farbror och bad mig maila mina uppgifter så skulle de ersätta mig sa han. Ja, vad annars ska de göra? Så nu väntar jag på kompensationen URBAN! Det här ska de inte komma undan biligt med. Vi fick ju faktiskt slänga en hel del varor och äta skalbaggar på köpet! Fy, usch....fy igen. Hoppas jag kommer över det här snart.

Nu blev jag trött.....Dags för en eftermiddagslur tror jag =)